onsdag 30 september 2009

Flitig myra?


Jag satt och funderade över varför i hela friden jag hade spänningshuvudvärk för. Det gör ont i käkarna och i hela pannan, typiskt spänningshuvudvärk, i alla fall för min del.
Så kom jag på allt jag har hunnit med idag.
Morgonen var kaos. Emil ville inte sova, han bara gnällde och ville vara i min famn samtidigt som han ville ta på allt som flög förbi honom när jag kutade runt med honom i mina armar. Det är svårt att hålla i ett barn som inte vill vara stilla. Så jag fick göra mig i ordning snabbt och sedan ta med honom ut. Då somnade han i bussen, sov medan jag pratade med gamla kollegor på jobbet, men vaknade lagom till min uppsägning. Sen gick vi till Skattekontoret och skulle anmäla flytt, men jag hade inte adressen i huvudet så jag fick ta med mig blanketten hem, men måste tillbaka imorgon för de ska ha ID när man lämnar in sådana uppgifter. Samma sak hände på posten där jag skulle anmäla adressändring och samtidigt säga upp mitt konto på PostBanken. Jag använder det inte längre, och det står bara och kostar pengar. Men då skulle jag bli tvungen att lämna in mitt enda norska ID, så jag måste behålla det tills jag får skaffat mig ett vanligt norskt ID.
Sen väntade jag på en buss som inte skulle åt mitt hål, men som (ibland) går åt det hållet jag ska åt. Så jag fick vänta ännu längre. Emil somnade när jag kom in i bussen, men vaknade när jag klev ur.
Matdags för gossen. Sedan åkte jag till ett alldeles för fullt Rema 1000 och handlade middag, åkte hem och lagade maten, åt och mös i fem minuter med mina pojkar innan jag fick åka iväg igen för att lämna lite urväxta kläder från Emil till en kollega.
Sedan hem, få ungen till att sova och sedan slappna av.

Då kom huvudvärken.

En etta


En dag kvar. Sedan får vi nycklarna till lägenheten och kan börja flytta in. Första lasset går då, när vi åker in för att hämta nycklarna och inspektera lägenheten.
Jag kommer sakna denna lägenhet, men inte för att jag tycker att den är fin, men för att det var min första lägenhet som jag ägt. Vi har dessutom tapetserat i vardagsrummet helst själv, så jag har bott i en lägenhet med mina tapeter. Det är lite speciellt.
Bilden visar en ljusstake som jag köpte i Smögen när vi var där i somras. Jag hittade den i en liten inredningsbutik, och gick och kramade den i en timme medan jag tittade på allt annat som fanns där. Jag är helnöjd med den, men skulle gärna ha en till. Antingen en till ljusstake som är helt lik, eller en pidestal som jag kan ställa den på. Min son vill så gärna klättra på den, men det är faktiskt inte så smart.


Vilket värdelöst inlägg. Jag hade egentligen inget att blogga om, ville bara få ur lite nervositet nu när vi är så nära flytten.
En arbetskollega ska få barn två dagar efter att min son fyllt ett år. Jag blev jätteglad, så han fick en hel påse med använda barnkläder. Jag tror han blev glad han också.

Dagens "goda gärning".

tisdag 29 september 2009

Samlarmani


Det mesta är nu nedpackat. Det tog faktiskt inte så lång tid som jag trodde, men det är förmodligen för att halva våra liv ligger redan nedpackat i boden. Vi packade bort våra liv för några månader sedan för att ha visning. Vi bestämde oss för att ha det liggande kvar, eftersom vi i alla fall skulle flytta. Det är ju skönt att ha alla böcker och fotoalbum redan nedpackade, men jag har verkligen saknat dem.
Jag har allt för mycket porslin och glas och skålar. Ändå känner jag att det inte är komplett ännu. Jag samlar ju på en servis som jag ska göra mig av med för att börja på en annan servis. Sedan vill jag ju samla på en kaffeservis också.
De blåa skålarna på bilden köpte jag när jag bodde i Göteborg för 10 kr styck. De är helt fantastiska att äta soppa och nudlar i, men jag har lust att bara kasta dem in i en bergvägg, så trött är jag på dem. Det var en blå period.
Kakformarna har jag ärvt av min mormor. Hon gjorde goda kakor, och jag hade gärna gjort dem lika goda, men jag har ännu inte använt dem. Det får jag ta tag i, annars är jag rädd att jag måste göra mig av med dem.
Jag vill inte att saker ska äga mig, men den samlare som jag är så är jag nog redan ägd. Jag älskar att ha många saker av en sort. Då känner jag mig som en stolt tupp.


Listor och att samla på saker, det är jag bra på.

måndag 28 september 2009

Say mamma


Snart är det dags för mammaträff med dessa härliga tjejer. Det blir min sista mammaträff här i Moss, men jag har planer om att komma en gång i månaden för att hälsa på dem. Så kanske dem kan komma till Oslo någon gång och hälsa på mig. Det finns nog mycket att göra i Oslo för barn, om det nu är aktiviteter man är ute efter.
Det är lite bitterljuvt att flytta. När jag kom hem från BB med min son så var denna lägenhet en fristad för mig, ett skydd som skyddade mig från allt ont. Nu ska vi flytta och jag måste lära mig att jag fortfarande är trygg, även om det inte är samma byggnad. Det är faktiskt den svåraste flytt jag varit med om, psykiskt. Jag har flyttat så många gånger, och bara tyckt att det är roligt med nytt.
Variatio delectat - ombyte förnöjer.
Men denna gång ska det egentligen bara bli läskigt.

lördag 26 september 2009

Men jag då?


Idag har varit en dag full med sus i öronen. Jag tror inte jag har varit vid medvetande alls. Min son har gnällt och gnällt, men jag har slagit dövörat till. Jag orkar inte idag!
Det måste väl vara lagligt med en sådan dag? Det är klart att jag sätter min sons behov allra först, han får mat och sömn och mycket kärlek, men idag hade jag bara lust att sitta med min nya mobiltelefon och trycka på den.
Jag har heller ingen vettigt att skriva om här i bloggen, men det har jag väl aldrig.
En dag närmare flytten. En dag mindre i detta kaos med lådor och plastmuggar.

fredag 25 september 2009

På riktigt


Idag var vi i Oslo och skrev kontrakt på lägenheten på Torshov. Vi betalade depositionen på 27 000 kr också. Det var stressigt i slutet då bankerna inte riktigt ville samarbeta, men till slut hade allt gått enligt planerna.
Vi gick genom parken som ligger bredvid lägenheten. Jag fick syn på en lustig gunga, som jag hoppade upp på. Det var skönt att få släppa loss lite, efter massa stress och grubblande. Min son satt och såg på mig, medan jag släppte lös mitt inre barn.
Nu när det börjar närma sig natt, så sätter hjärnan igång igen. Jag kan inte sluta analysera, tänka och grubbla, fantisera och dagdrömma. Jag blir inspirerad av andra människor jag ser på gatan, av filmer jag ser och av musik jag hör. Med hjälp av den inspirationen lagar jag mig en ny framtid. Som alltid går i kras, för att jag är samma person som jag alltid varit.

En förlorare.

Musiktips



Gamla vänner har fixat musikvideo. Jag gillar den.

onsdag 23 september 2009

Work it


Här kommer några fler bilder från en fotografering med min kära svägerska. Vi har det så himla roligt när jag fotograferar henne. Hon får verkligen ta ut svängarna medan jag knäpper för glatta livet. Det är svårt att hinna med i svängarna. Dessa är de allra bästa bilderna, men jag har många fler.
Är det ingen som blir sugen på att bli fotograferad av mig?





tisdag 22 september 2009

Flyttfirma


Nu har vi äntligen fått en lägenhet. Vi flyttar nu till Torshov, bredvid en jättestor park som vi kan spendera somrarna i. Jag hoppas att vi kan bo där så länge jag har tänkt att studera, och att vi sedan kan flytta till Sverige igen. Men vi får se vad framtiden har att erbjuda.
Då är det dags att börja flyttpacka igen. Jag börjar bli ganska duktig på det nu, så många gånger som vi har flyttat. Att packa ner ett helt rum kan ta några timmar, om jag får arbeta i fred.
Nu tar det lite längre tid, med en son som hänger runt mina ben och inte vill sova.

Så, nu är det kaos här hemma. Vi behöver all hjälp vi kan få.

måndag 21 september 2009

Scary

Jag måste bara säga att denna video gjorde mig illa till mods. Musiken är jättebra, men jag tycker så synd om den lille gossen. Satt och kramade min son länge efter att jag sett videon. Ingen ska någonsin få göra så mot min son!

I do


Nu har vi kommit väl hem från bröllopet i helgen. Det var ett jättevackert bröllop med ett jättevackert brudpar. Nu har jag lust att gifta mig. Show me the money!
Jag fick chansen att ta några fina bilder på dem båda, jag har aldrig fotograferat ett bröllop förut. Nu är jag ju sämre än en amatör, men man måste ju lära sig någonstans.
Tillbaka till vardagen igen, vi är trötta efter resan, cirka 100 mil på drygt två dagar. Jag har bestämt mig för att stanna hemma idag. Orkar inte gå någonstans, även om jag behöver gå ut och röra på fläsket. Jag har nämligen börjat gå upp lite i vikt igen, efter att amningen fick ner mig på 65 kilo. Jag har förstått att jag måste äta oftare. Ibland blir det bara middag, ingen frukost eller lunch alls. Det är ju inte bra. Jag behöver hålla förbränningen vid liv.

Njut av några finfina bilder på helgens bröllop.


fredag 18 september 2009

Nice day for a white wedding


Idag ska vi resa till Sverige. 37 mil i en bil med en unge som hatar att sitta fastspänd. Det ska bli lagom roligt. Jag hoppas att han sover lite i alla fall så slipper vi drygt fem timmar med skrik och gråt.
Imorgon är det bröllop. Min bästa vän gifter sig, och jag ska vara brudtärna. Jag hoppas få knäppa lite kort under dagen, det är inte ofta man får ta bilder av väldigt uppklädda och vackra människor. Total outfit från mig får ni efter bröllopet. Jag vill inte avslöja för mycket nu innan bröllopet, men skorna har ni ju redan sett.
Det är nästan så jag längtar efter att få gifta mig själv. Jag har inte tänkt så mycket på det alls, jag är inte ens förlovad.


Idag blir det ett riktigt tråkigt inlägg. Jag känner att jag inte får ihop orden på rätt sätt. Det är för mycket att tänka på som ska göras idag innan vi åker, så jag känner mig ganska disträ.
Önska mig lycka till på bilfärden och jobbet som brudtärna.

torsdag 17 september 2009

Billigt smink


Idag fick jag paketet jag väntat i många dagar på. Sminket från e.l.f. låg fint i brevlådan och väntade snällt på mig. Bilden ovan visar lite av det jag beställde. Det var en mascara, fem verktyg såsom rougeborste och franskam och lösögonfransar också, och allt kostade 200 kr. 8 stycken varor för 200 kr, och frakten är inkluderad i priset. Är det inte fantastiskt så säg!
Tipset fick jag från Drea. Hon inspirerar mig på fler sätt än ett. Duktig flicka.
Jag sminkade mig lite med concealern, läppglanset och ögonskuggan för att se hur det satt och hur allt kändes (det satt bra och det kändes bra också), och eftersom jag är den egoist som jag är så tog jag en bild för att visa hur fiiiiin jag blev.
Hrm.


onsdag 16 september 2009

Foto


Ännu en bild från photoshooten med svägerskan. Me like.

Ordning i kaoset


Det är helt otroligt hur mycket disk det är att diska och saker att plocka upp när man har barn. Bara man låter en sak ligga kvar på golvet i stället för att ta upp den med en gång, så är det stökigt. Om vi inte diskar varje dag så ser det ut som på bilden.
Väl märkt, vi är bara tre personer. Eller rättare sagt två och en halv. Emil stökar ju inte till mer än att han sprider ut alla leksaker, eller att han äter mat över hela köket.
Jag undrar hur det går om vi får tillökning i familjen om några år. Jag och min sambo är ju inte direkt kända för att vara pedanter som städar i tid och otid.

Men jag måste erkänna för mig själv att jag har blivit bättre på städningen. Det går inte en dag utan att jag plockar upp allt som ligger runt huset, eller tvättar, diskar och dammsuger samtidigt. Det är bara det att jag inte hänger med i utvecklingen, jag städar för två, inte för tre.
Ibland har jag nästan fallit för frestelsen att hyra in en städerska som kommer två gånger i månaden och hjälper till. Det är många här i Norge som använder sig av det, det är ingenting för överklassen längre. Om jag skulle hyra en städerska, så skulle jag kunna använda min tid på andra saker, ha mer energi och kanske kunna träna.
Men, något inombords säger mig att om jag har stökat till det så får jag fanimej plocka upp det själv.

tisdag 15 september 2009

Fråga


Jag gick till frisören för att få lite färg i håret, bli lite finare. Jag gick dit med hopp om ljusa slingor, men frisörskan och jag pratade lite om vad jag ville göra, och det slutade med att vi bestämde oss för att göra två olika färger. En färg var en ljusare form av det jag redan har, och en lite rödaktig färg. Hon använde folie, vilket jag aldrig har använt förut. Det var mycket skonsammare för hårbotten i alla fall, men jag vet inte om det var bättre. För det första så ser jag nästan ingen skillnad nu, och jag tycker egentligen inte att jag fick något mer än lyster i håret. För det andra så kostade det en jävla massa pengar. Betalade 940 kr för de två olika slingorna, och så sade hon att hon var tvungen att klippa bort en hårtuss och göra håret lite rakare. 150 spänn till.


Missförstå mig rätt, jag gillar färgen, men jag hade velat ha något mer markerat. Mer färg. Så jag får väl gå tillbaka dit och färga håret istället för att slinga det. Då blir det i alla fall lite bättre, och jag slipper min råttfärg.

Frågan är då, slängde jag pengarna i sjön på något som jag i slutändan inte är nöjd med?

Sniff sniff


Nu känner jag mig fräsch som den friskaste ros. Peelingen igår hjälpte min hud att få tillbaka lite fukt och lyster. Jag stod i en varm dusch och hällde socker, mjölk och olivolja på kroppen. Jag som aldrig gjort en peeling i hela mitt liv - det kändes lite absurt - men efteråt var det skönt. Hade jag fått en kram efter att jag kommit ur duschen så hade jag garanterat flugit upp i taket, så hal var jag.
Jag väntar spänt på ett paket som kanske kommer med posten imorgon. Jag hoppas hoppas hoppas att det kommer innan fredag, då blir fröken K lycklig.
Jösses, peeling, nya skor, paket med hemligt innehåll. Har jag blivit intresserad av skönhet och hälsa? Jag som knappt kan stava till skönhet, än mindre sminka mig eller göra en fläta.

måndag 14 september 2009

Oh my god!


Jag hittade ett par skor att ha till bröllopet på lördagen. Jag säger bara mums! De matchar min klänning, och jag kommer glänsa massor, men absolut mindre än bruden. Men wii, jag älskar skorna! Min sambo hittade en jättefin kostym på Dressman, och det är en investering i sig, den kan han ha i många år framöver.
Nu ska jag göra en hemmagjord peeling och peela fötterna och resten av kroppen så att jag är mjuk och go lagom till lördag. Är det bröllop så är det!

söndag 13 september 2009

Le list


Nu har listan förkortats en hel del. Jag skrev om den för några dagar sedan, men jag skrev aldrig om hur mycket jag älskar att göra listor. Jag läser en blogg som Beckymams skriver, och hon älskar också listor. Jag gör listor för vad som ska städas, vilken mat som ska handlas (fast det gör nog många), vad jag önskar mig i present (haha, så barnslig jag är), vad andra borde få i present. Jag kan göra en lista på vad jag gör listor av. Så listtokig är jag.
Men jag har planterat en avokadoplanta nu. Den står på min lilla byrå som jag så gärna vill måla om, tillsammans med IKEA-ljusstaken som jag tyckte passade så bra in i mitt hem utan att se för mycket IKEA ut, och ett kort på min minsta syster. Det har inte hänt någonting ännu, men jag tittar på den varje dag, och funderar skarpt på att börja prata med den, som man ska göra med sina plantor.

Men det är några brännande saker kvar på listan som jag vet att jag inte kommer hinna ordna denna månad, och vissa saker måste jag faktiskt inte ordna i september. Men jag tar med dem i alla fall, så påminns jag om det varje gång jag bloggar, och kan på så sätt inte glömma dem.

Det var egentligen något helt annat jag skulle blogga om, men jag glömde bort det.
Hah... Lustigt.

lördag 12 september 2009

Besökare


Det verkar som om de flesta som kommer in på min blogg genom att googla ord och sedan klicka på min länk, är sådana som söker på ordet smisk. Jag skrev om aga för några år sedan, men det var ju inte i den meningen att jag tänder på det.
De andra som av en slump kommer in på min blogg är de som söker på orden Sverige vs Norge. Vi har ju alltid haft en slags hatkärlek till grannlandet, och det är väl folk som vill veta vilket av länderna som är bäst. Borde jag veta det då, kanske? Som har bott i bägge?
Svenskar är mer serviceinriktade, norrmännen är trevligare privat. Sverige ligger inte lika högt på listan som Norge gör när det gäller ekonomi, det finns ju en oljefond, och fisket går väl relativt bra här. Men Sverige behöver inga vägtullar som ska betala för vägarna. I Norge betalar man olika skatt, och om jag inte misstar mig så gör man det i Sverige också, men inte beroende på var man bor, utan beroende på hur mycket man tjänar.
Så, var ska man bo då? Sverige eller Norge?
Det är nog upp till var och en. Jag trivs jättebra här i Norge, men ibland längtar jag tillbaka till Sverige och "svenskheten". Landet lagom.

fredag 11 september 2009

Pusta ut


Jag har äntligen fått fotografera av mig lite. Min svägerska kom på besök och vi åt tacos och lekte lite med snoriga sonen. Sedan fick jag fotografera henne. 350 bilder tog jag, på väldigt kort tid. Jag fick göra precis hur jag ville, hon lydde mig vad jag än sade åt henne att göra. Jag har velat fotografera henne länge, och nu hade vi bägge tid och ork.
Nästa gång ska hon sminkas och så ska vi ut på Jeløy där det finns fina bakgrunder, och då ska jag förhoppningsvis ha lärt mig lite mer om porträttfotografering.
Jag vill fotografera mera, det var så himla roligt. Mitt avtryckarfinger skriker av glädje. Äntligen någon som kan le på beställning som man slipper krypa efter för att få ta bilder.
Tack tack kära svägerska!




P.S. Vad tycker ni om bilderna? D.S

torsdag 10 september 2009

Jag


Jag hoppas att alla mina (två, tre?) läsare inte missförstår mig när jag skriver sådana här inlägg. Jag är en glad person som njuter av livet så gott det går, så mycket man får njuta utan att det blir för dumt. Jag är positiv för det mesta, och gillar att umgås med positiva människor som gör mig ännu gladare. Jag kan lyfta en fest om jag vill, och får många människor glada genom att vara mig själv.
Det är vissa dagar jag sjunker djupt ner i ett mörkt hål. Men de dagarna är få, och nödvändiga, för om jag inte hade de mörka hålen så hade jag heller inte kunnat vara så glad som jag vanligtvis är. Man kan inte gå runt och le hela tiden, det blir för påfrestande för alla.
Därför skriver jag av mig i bloggen, jag skiter i vem som läser, och jag bryr mig inte om hur det tolkas heller. Men när folk börjar tro att jag är tjurig och grinig, då måste jag ju få lov att förklara mig.

Jag tror man kan fråga vilken som helst av mina vänner, och de skulle nog säga att jag är en glad filur, med mörka dagar. Jag är positiv/negativ och lite smånervös. Mörkrädd, dumsnäll och lite för lat.

Så. Det är mitt rätta jag, som för övrigt har en väldigt bra dag idag. Därför skulle det egentligen inte bli ett inlägg, jag hade tänkt att pussa på min snoriga son som är lika glad som jag, trots att han har feber.

Disfruta el momento.

onsdag 9 september 2009

Bocka av


Här kommer ett ytterst personligt inlägg från fröken K. Jag ska skriva upp allt som ska göras i september månad, och på så sätt få lite extra press på mig att verkligen göra det. Vissa saker måste göras, andra har jag legat back med någon månad eller två. Jag har ju faktiskt hållit min son vid liv i drygt sex månader, då borde jag ju klara av att bli lite mer ansvarstagande.
Well, here it goes.

Ordna kostym till sambo.
Köpa skor till fröken K.
Slingning av hår till fröken K.
Klippning av sambos hår.
Vad ska sonen ha på sig på bröllopet?

Så kommer det en alldeles för privat sak, som jag inte kan skriva här. Men jag ordnar det ändå.
Skriva tal.
Peela kroppen.
Beställa smink från internet. Tips kommer efter att jag provat det själv.

Avbeställa Bolig Pluss.
Kolla vart man kan köpa taklökar.
Plantera avokadokärna.
Arkivera papper.
Packa fler lådor.
Hitta fler lägenheter att gå på visning i.
Gå med betygen till högskolan (kan göras när vi bor i Oslo).
Ringa ambassaden angående min son.
Rensa och kasta ogräs.
Köpa mer vin och sprit och fylla barskåpet.
Sätta in 1000 kr till min son.
Skicka alla brev.
Bränna nya skivor till bilen.
Baka till nästa mammaträff.
Installera skrivaren och eventuellt hitta bläckpatron.
Kasta gamla kläder och handdukar.


Det finns nog fler saker, men jag kom inte på något mer under den halvtimmen som min son satt i sin hoppgunga och tittade på mamma som frenetiskt skrev.
Så, pusha mig nu. På ett snällt sätt, annars tror jag att jag backar. Det brukar jag göra. Dumma mig. Jag kanske borde skriva upp att jag ska köpa en ny hjärna också.

tisdag 8 september 2009

Suck


Det är lustigt hur ett litet beslut från en annan människa kan få en så utpumpad på energi. Jag har ingen lust att göra någonting över huvud taget. Jag vill inte fotografera någonting, jag vill inte äta någonting (även om jag gör det, annars blir det aj aj i magen), jag vill inte gå ut, jag vill inte sitta inne, jag vill inte sova, jag vill inte förbereda inför bröllop, tid hos terapeut eller bara för en promenad. Jag ska rycka upp mig snart, men just nu vill jag bara vara i ett sinneslöst tillstånd.

Det finns inte så många lägenheter i Oslo att välja mellan, men ärligt talat så orkar jag inte sitta och leta just nu. Jag borde göra något, men jag har inte energi nog att resa på mig.
Gråta hade varit ett alternativ, men det orkar jag inte.

måndag 7 september 2009

No milk today


Ja ja, livet är inte alltid en dans på rosor. Det var väl inte meningen att vi skulle ha den lägenheten. Den skulle tydligen användas till de som ska renovera andra lägenheter i samma uppgång. Kan de inte hyra in sådana där baracker som andra företag gör då? Suck suck.
Då är det tillbaka på ruta ett, åka in till Oslo varje dag för att gå på visningar, med en skrikig unge i bilen, om vi hittar någon lägenhet över huvud taget. Vi kanske hamnar på gatan.
Usch, jag är på riktigt dåligt humör nu. PMS. Dessutom är jag den enda som städar i detta hushållet. Jag orkar inte göra det samtidigt som jag tar hand om barn hela dagarna.
Åh. I-landsproblem.
Idag känner jag för att skrika och slå.

Vad fan ska man göra för att det ska gå över, jag känner bara att jag blir argare och argare? Jag har ingen lust att bita ihop och gå vidare, jag vill vara arg. Egentligen vill jag vara arg på någon, skälla ut någon efter noter. Det har jag aldrig fått äran av att göra, så det kanske skulle vara skönt.
Nej, nu slutar jag skriva, annars blir det bara bajs av alltihopa.

L day (L som i lägenhet)


Jag kan inte låta bli att gå och "inreda" lägenheten på St. Hanshaugen i huvudet. I det rummet kan vi ha datorn, och dammsugaren får också plats där, så slipper alla se den när man kommer innan för dörren. Jag resonerar med mig själv, och min son tror nog att jag har blivit galen, som pratar med mig själv, och inte med honom.
Idag är dagen D. Jag måste erkänna att jag drömmer om att de ska ringa och säga att vi får den. På något konstigt vis så tror jag att vi faktiskt får den bara för att jag går runt och är så himla nervös. Det som kommer att hända då är att jag blir kaxig och tror på mig själv för mycket, och när de då ringer och förklarar att vi inte kan få den, så kommer jag bryta ihop och må dåligt många dagar. Jag kommer tro att det hela är mitt fel och att jag inte skulle tänkt så mycket på lägenheten, för man blir ju alltid besviken ändå.


Nåväl. Flyttar vi till Oslo så kommer jag faktiskt sakna Moss. Som bilden ovan visar, så är det faktiskt en fin stad. Den har många stränder och är en av de soligaste städerna i hela Norge. Det finns många pizzerior, en stor biograf och många små inredningsbutiker.
Jag kommer såklart sakna mammaträffarna, de är ju mina enda vänner här i Norge som verkligen är mina egna. Alla andra vänner känner jag ju genom min sambo, och även om de är mina vänner lika mycket som hans, så har jag ju inte gjort mig förtjänt av dem. De har bara fallit i mitt knä, så att säga.

Nej, nu ska jag ordna lite inför mammaträffen som ska hållas här hemma hos mig.
Skoj skoj. Söndagar är inte lika tråkiga längre.

fredag 4 september 2009

Sadhappy- sappy


Jag tog mig friheten att fotografera mig själv ledsen och glad, så att jag kunde lägga upp en vacker bild på mig beroende på huruvuda vi skulle få lägenheten eller inte.
Jag ringde upp damen och frågade, orkade inte vänta tillslut. Hon sade att vi fick lägenheten, om inte hennes kollega skulle ha den till att bo i när de renoverade bygården. Så vi får veta på måndag. O, vilken vånda.
Så därför blir det två vackra (not) bilder på mig. En glad och en ledsen, ifall ni inte redan sett det.


Njut av Fröken K.

Fel sida


Idag vaknade jag definitivt på fel sida. Fel sida av dygnet det vill säga.
Min son vaknade en gång i timmen inatt, och jag fick springa upp och ge honom nappen och stryka honom på huvudet innan jag kunde krypa tillbaka till sängen. Sedan bestämde han sig för att vakna kl 6.20 för att inte somna om. Det förstör hela tidschemat jag har byggt upp. Nu vet jag inte när han ska sova, eller äta. Suck. Rutiner är skönt, men det går tydligen inte alltid att följa dem.


Så dagen idag blir nog rätt jobbig. Jag har varit sur hela dagen, och min stackars son vet inte alls vad han ska tro.
Men det är svårt att vara sur länge på ett sådant sött ansikte. Han har nu vaknat från sin förmiddagslur. Då ska han få pussar tills han inte orkar längre
.

Snart får vi veta om vi får lägenheten. Jag har fjärilar i magen och har ingen lust att vänta längre. Bara slå mig i ansiktet hårt, riv av plåstret fort och låt mig slippa lida!

torsdag 3 september 2009

Etiketter


Jag måste bara skaka på huvudet åt mig själv. När jag började skriva denna blogg så lade jag till etiketter av alla de slag. Nu inser jag förstås att jag kanske kunde ha lugnat mig med de flesta. Jag menar, hur många gånger skriver jag om Paris Hilton? Den etiketten kunde jag ha levt utan. Om jag ändå mindes HTML så kunde jag ha gjort en egen blogg, som är lite snyggare. Som Dreas. Inte bara tar hon inspirerande och fantastiskt vackra bilder, hon har en fräsig blogg också.
Nu ska jag gå och sova, så att jag orkar med en fjärde natt med en orolig son som vaknar en gång i timmen och bara vill att jag ska vara där för honom.

Bön hjälper inte


Jag kunde sova igår, det gick ganska fort att somna med tanke på allt som flög runt i huvudet. Men jag vet inte om jag kommer kunna sova idag.
Min sambo ringde till uthyraren av lägenheten, som för övrigt tydligen var jättesur, och hon sade att det var jättelång kö på de lägenheterna men att vi kunde skicka ett mail till henne med lite information om oss och vilken lägenhet vi ville ha.
Jag sjönk långt ner i avgrunden. Det finns inte en chans i helvete att vi kan få en sådan bra lägenhet till det priset och med det läget. Inte om vi letar i hundra år till.
Så jag skrev ett mail. Vi får se var det bär hän. Detta är ingen sak jag kan jobba mig till, kämpa för. Det krävs inget jävlar anamma för detta. Det är bara tur som gäller. Och en sur tant som bestämmer vår framtid.


Jag har lust att vara lika ledsen som min son är på bilden ovan.

onsdag 2 september 2009

Snälla Gud, eller tomten med för den delen?


Detta är min utsikt nuförtiden. Jag gör inte så mycket mer än att ligga på golvet med min son och krypa runt med honom.
Vi har varit och sett på lägenheter i Oslo idag. En låg på Kværner, det vill säga ganska långt från staden, med endast buss som transportmedel in i smeten. Snedtak i vardagsrummet, så man inte kan ha höga möbler där. Den andra låg på St. Hanshaugen, och är så centralt att man nästan bor granne med kungen. Nu överdriver jag, men jag ser inget fel i den lägenheten över huvud taget. Den är mer central, billigare och större. Hur kan den vara fel?
Lägenheten ligger inte ute till allmänheten heller, så vi ska ringa på den imorgon, och jag ber nästan till Gud att vi får den. Det skulle knyta upp många knutar i min mage. Vi behöver inte bil, så då blir det mer pengar över av lönen.

Det kommer att bli svårt att somna inatt.

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails