Efter en vecka utan träning och halva jobbdagar så hoppas jag att jag är redo för en ny vecka, och att jag inte tappar träningen nu som det egentligen borde börja ske något. Det är helt klart mycket mer behagligt att komma hem från jobbet och vara där tills man ska upp och jobba dagen efter igen, så att man får tid med barn och sambo och städning och sådant, men träning är ett nödvändigt ont som jag börjat gilla mer och mer. Det vore dumt om en veckas uppehåll ska tvinga mig ned i "oträningens tid" igen.
Jag är trött. Det är konstaterat.
Jag såg fem minuter av Disneyklassikern Dumbo för någon timme sedan, där Dumbo är ledsen över en förödmjukande show på cirkusen och får besöka sin mor som sitter inlåst. Stora tårar trillade ned för elefantens kinder när han fick vara nära sin mor, och jag grät så jag hulkade i soffan.
Tänk att inte får vara nära sitt barn när man behöver, eller när barnet behöver. Det krossar mitt hjärta att tänka på, och nu kommer det visst ännu en känsloladdad våg över mig...
Jag längtar till sommaren. Våren åtminstone. Men då måste man klä av sig, och gå i kjolar om man inte ska bli uttittad där man går på stan i långa jeans och tröjor som döljer bingovingarna. Jag har börjat träna. Men eftersom jag varit borta från träningen en vecka med lapp från doktorn så känns sommar och baddräkt långt borta.
Så jag hyrde filmen Coco före Chanel och åt en näve chips.
Fröken K i ett nötskal.
Jag sträckte på mig igår, med sambo och son bredvid mig. De tyckte nog att jag såg rolig ut där jag låg på golvet och såg ut att simma.
Idag har jag inte lyckats klämma in ett pass. Var ute och halvsprang i en och en halv timme med sovande sonen i vagnen idag. Gick så fort att det blev ångbastu under jackan. När jag sedan bar sonen upp för alla trappor så var det mycket enklare än vad det var för någon vecka sedan. Kan inte tro att det har hjälpt på mina muskler ännu, men man kan ju hoppas. Bättre det än att sonen har gått ner i vikt.
Jag är tom för ord. Har inget att blogga om längre. Det blir bara bajs av allting.
Jag får säkert äta upp det här, men jag tycker faktiskt att pilatespasset jag gör har blivit lite lättare sedan första gången jag gjorde det. De säger på skivan att olika saker är olika jobbigt på olika dagar, och det har dem rätt i. Fast idag var det lätt att göra allt.
Men det kan förstås bero på att far och son låg och sov djupt i sovrummet medan jag fick sträcka mig hur mycket jag ville åt alla håll.Idag ska vi äta sallad och när sonen har lagt sig så ska vi moffa lösgodis och dricka dricka. Oh, så jag längtar.
Idag har jag varit ensam med min son hela dagen. Sambo har jobbat dubbelt, och det innebär att jag också måste göra det. Jobba som mamma alltså.
Så jag glömde helt enkelt bort att göra lite pilates idag. Dumt nog. Gick istället lång promenad med fisen som sov i barnvagnen i exakt 28 minuter. Han sov alltid en halvtimme förut, och ibland sov han en timme eller två i barnvagnen. Synd för mig som fick vänta tills han vaknade, jag kan inte bära vagnen tre våningar upp själv. Så det är rätt skönt att han sover 28 minuter, då slipper jag frysa röven av mig varje dag vi trillar tur.
Nej, det får bli pilates imorgon istället. Då ska jag schasa ut alla manliga personer ur lägenheten och visa grannarna hur man viftar med armar och ben.
Jag vet inte om jag ska låta bilden tala för sig själv eller inte. Detta är naturligtvis en bild som är tagen samtidigt som den jag hade i blogginlägget igår. Jag har utövat pilates idag igen, med en grinig son på ryggen och benen. Han fick kex och satt sådeles tyst och tittade på mamma som vevade med armarna så diskret som det bara går att göra när man ska sträcka ut armarna så mycket man kan. Det är nämligen så att det är ganska god insyn i denna lägenhet. Det vet jag bara för att jag ser väldigt bra in i andra lägenheter, och om jag ser dem så ser dem nog mig. Jag får bara hoppas att hela raden av lägenheter sitter tryggt på jobbet medan jag viftar och sträcker.
Detta med tio gånger som jag har fixerat mig på betyder inte att jag ska sluta med pilates om sju dagar, nej, det betyder bara att det ska bli lite lättare då och att den inre styrkan ska bli lite starkare. De säger på filmen att det ska gå lite lättare efter tio dagar, man ska se resultat efter 20 och efter 30 gånger har man en ny kropp. Jag tror så mycket jag vill på det, men det skulle ju vara kul att testa om det verkligen fungerar.När det gäller det där frisyrtipset som jag skrev om i förra inlägget, så gjorde jag nog fel. Jag duschade på kvällen och lade mig med frisyren, men när jag tog ut det på morgonen så var det fortfarande lite fuktigt, och därmed var frisyren ingen frisyr.
Så kan det gå när inte haspen är på!
Min son fick sova i sängen i natt, vilket resulterade i "sova nästan hela natten, i alla fall (med små sparkpauser i mammas ansikte) från 1 till 6". Jag däckade tillsammans med honom under förmiddagsluren och var sedan seg hela dagen. Bestämde mig för att leta rätt på min älskade pilatesDVD och sträcka mig lite.
Sagt och gjort, det gick bra. Fick avbryta några gånger då Emil var på väg uppför ryggen på mig och jag inte klarade av att balansera oss bägge.
Ska hem till Kungsör nästnästa helg och stanna där i en hel vecka. Har lust att träffa gamla vänner, så jag ska samla energi så jag orkar flänga runt varje dag. Och så ska jag gå på begravning.
Intresseklubben antecknar.
Felicitas tipsar om frisyr i ett inlägg som jag inte kan länka till, men jag tänkte prova och se om jag klarar av att få det lika fint som henne. Håll tummarna för att det blir lockar i håret imorgon.
Och håll tummarna för ett vettigare inlägg nästa gång.
