Ett ögonblick försvinner så fort. Det är omöjligt att njuta i fullo efteråt. Alla pratar om Carpe Diem, om att man ska fånga dagen. Jag fångar och fångar, men kan inte behålla något i samma form som det var i ögonblicket.
Jag har heller inga speciella ögonblick som fastnat. Det är mer som några minuter eller några timmar (eller dagar för den delen) som finns lagrat i min kropp.
Mitt ögonblick, mitt moment, var när jag födde min son. Oviss om vad som skulle komma var jag glad över att förlossningen var slut, och ovetandes om vad som skulle hända efteråt. Detta lilla ögonblick kommer följa mig livet ut, för evigt. Det är ett ögonblick att minnas, även om kroppen var full med all laglig knark man kan stoppa i en födande kvinna.
Ett annat ögonblick var när jag bestämde mig för att gå på magkänslan. Detta resulterade i ett fast jobb, och stor glädje i familjen.
Jag har inte så många ögonblick att bjuda på i mitt liv. De är få, men de varar en livstid.
Utmaning.
Utmaning dag 01.
Utmaning dag 02.
Utmaning dag 03.
Utmaning dag 04.
Utmaning dag 05.
Utmaning dag 06.
Utmaning dag 07.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar