Idag har jag varit nära gråten kanske tusen gånger. Alla var det gånger efter att jag blev lämnad ensam hemma med min son när sambo skulle på mässa. Jag och sonen hade det fint och mysigt, så det var inte anledningen till att tårarna knackade på innanför ögonlocken.
Just nu är det för mig en gåta. Men jag antar att det har med att göra att jag aldrig kommer att bli friad till.
Jag ber om ursäkt för alla inlägg med en käftsmäll till bild på mig, men just nu finns det inget annat att publicera.
6 kommentarer:
Du är en jättevacker kvinna Karro och det är inte hela världen om du inte blir gift. Tro mig, ibland är det bättre tvärtom :) Ta hand om dig!
Kanske Prehistoric Monster Syndrome? http://www.youtube.com/watch?v=mCwKbUVyHLY
hmmm. Jag måste säga jag blir lite provocerad- sorry! Jag anser du har väldigt mycket i ditt liv! Men vad vet jag- kanske är jag som nöjer mig med lite? Men jag är glad ändå. jag är glad varje dag- generellt sett. Jag glädjer mig över massa saker. Mina barn, mig själv, mina kollegor, människor runt mig, världen, som är fin osv osv.
Saker som t.ex. kan göra mig ledsen är andra som har det svårt, elakheter, grymheter mm- men beklagar- jag kan inte ge dig mitt medlidande över en så liten bagatell som om du ska bli friad till eller inte när jag vet hur bra och hur mycket du har av värde i ditt liv! Vad om du blev riktigt sjuk en dag? i Cancer- och bara hade 1 år kvar att leva t.ex.? Skulle du då få mer perspektiv på hur bra du egentligen hade det nu? Skulle du förstå det först då? Kommer det bli så i ditt liv att du alltid kommer vara missnöjd och gråter var och varannan dag? Det gör mig ärligt mycket mer bekymrad att du aldrig är nöjd och glad över en längre tid. Varför?
Som jag sagt förut. Jag tycker du ska läsa denna blogg - kanske du blir mer ödmjuk för det du har?
http://lindahphoto.blogspot.com/2011/02/amta-artikkel-for-alle-som-har.html.
Och vad ska Thomas tänka när du skriver så här på din blogg? Hoppas det inte har med avundsjuka på Elin och Espen att göra- han friade ju just och delade med sig på facebook...
sorry om jag sager rakt ut vad jag tänker- men blev ganska upprörd!
Du kanske kan fria själv?
ja precis, varför friar inte du- om det nu är så viktigt i ditt liv? och en annan tanke som slår mig. Nu var väl Thomas ute på någon mässa som du skrev, ska han då inte få njuta av det- ??? Tänk vad det gör med honom om du sitter hemma och gråter när han kanske skulle på något trevligt, i stället för att du glädjer dig över att han får komma ut lite? Och att du själv kan ha kvalitetstid med din son.
Du får vara ledsen över det. Känner du så ... så är det dem känslorna du har.
stort att du vågar skriva om känslor i bloggen!
Ibland kommer tårarna...
KRAM på Dig
stina .. pyttis
Skicka en kommentar