Jag tror att de flesta håller med mig om att det börjar bli "inne" med 40-50 och 60-talsmöbler, kläder, musik och levnadsstil igen. Eftersom jag var helt väck 2009 så har jag inte nappat på denna kvarvarande trend förrän nu. Jag läser massa bloggar som inspirerar mig till att springa till Myrorna och shoppa loss, eller springa på loppmarknader (som tyvärr inte börjar förrän i mars här i Oslo) och fynda.
Jag följer inte serien Mad Men, men jag blir mer och mer sugen på det varje gång jag ser en reklam på tv. Oprah hade idag ett helt avsnitt dedikerat till 60-talet och då självklart till serien Mad Men också. Det riktigt kliade i fingrarna, och de små få skruvarna jag har kvar i huvudet bara spratt till. Jag vill sticka, laga mat, röka sådär coolt som de gör på film samtidigt som de sippar Martinis och ha så himla snygga kläder på mig hela tiden. Att gå i högklackat är inte min grej, som ni ser ovan. Mina fötter skriker av fasa när jag närmar mig klackar som är över en cm. Det som lockar mig mest är att de i serien och de på alla tjuuusiga bloggar jag läser verkar vara så himla feminina. Missförstå mig rätt, inte underkuvade som man var på den tiden, utan kvinnliga och svala. Graciösa och sexiga med en gullig underton.
Jag är manhaftig och grov, och när jag har klänning på mig så känns det som om jag ska på cirkus och leka clown. Jag har några kilo för mycket, och en röst som skulle kunna få vilken tonårskille som helst att blekna i jämförelse.
Kanske nästa liv, så ska jag vara sval och kvinnlig.
2 kommentarer:
Jo, kärnfamilj och husmor verkar vara på tapeten igen. Såg en headline på söndagstidningen för några månader sen "Nu vill vi ha det som på mormors tid". Baka och pyssla och fixa med hemmet. Ve och fasa! Stackars alla kvinnokämpar som slagits för vår skull! Men det kanske är det som är problemet på något sätt, att kvinnor i sin strävan efter jämlikhet allt för mycket efterliknat männen och de manliga egenskaperna/kvaliteterna. Vi får hoppas att jämlikhet och rättvisa hålls kvar som ideal även om vi går tillbaka till mer kvinnliga och feminina intressen.
Jag tror inte att det är just de egenskaperna och jämlikheten som man ger upp. När man själv får välja att vara hemma och pyssla så är det ju det man vill, eller hur? Det är nog inte kvinnosynen man vill åt, det är nog mer känslan.
Skicka en kommentar