F to the motherfucking O T O

Det finns dagar då jag inte har lust att göra någonting. Och det finns dagar då jag har lust att fotografera allting. Det som försvårar min lusta är att jag har ett barn att ta hand om. Hans behov går självklart först, och när jag ändå har kameran tillgänglig så blir det mycket bilder på honom. Det betyder att jag inte lär mig något nytt, för att jag inte försöker. Jag har inte tid att sätta mig in i barnfotografering eftersom jag inte har tid att rigga upp lampor och sätta ungen på plats. Det får bli spontana bilder i lägenheten som inte har så mycket naturligt ljus. Nu låter det kanske som ursäkter, men eftersom jag inte har öga för detta med fotografering, så måste jag kanske lära mig först.
Jag vill ha modeller, jag vill ha mer ljus, jag vill ha stativ och fjärrutlösare. Jag vill så mycket, men det känns som om jag kastar bort tid på detta. Jag kommer aldrig bli en fotograf, så why bother?
Jag fotograferar för att ha något att sätta upp på väggen. Än så länge sitter det bara en bild uppe i lägenheten. Och den har inte ens jag tagit.

Bummer.