Ikväll är jag ensam. Min babe har åkt för att jobba nattskift och jag är sjukskriven imorgon också, så jag kan inte sova nu. Det är alldeles för mörkt och tyst. Bara massa skräckfilmer på TV.
Något nytt på tapeten? Nej. Har suttit i min lilla lägenhet sedan i fredags (förutom en tur till legevakten) och sett min kropp förfalla. Disken växer och jag orkar inte duscha. Stackars mig. Bläh!
Vad ni än gör, få inte astma. Mitt liv hade nog varit väldigt annorlunda om jag inte tvingats släpa på lungor som endast fungerar till ca 70%. Jag skulle till exempel kunna skratta högt och länge utan att få ett hostanfall. Meen, jag är glad så länge jag lever. Fast ibland måste man väl få lov att tycka synd om sig själv?
Va?
2 kommentarer:
Det får man göra. Jag tycker väldigt synd om mig själv just nu...
ja, men det är för att det ÄR synd om dig just nu. :)
Skicka en kommentar