Jag var på väg hem från 7 eleven med en chokladbit i fickan (PMS) då jag började tänka på skräckfilmer. Jag funderade på vilken sorts skräckfilm jag skulle vara i, vilken film skulle göra mig mest rädd.
Jag gillade verkligen inte "I am Legend", pga ödsligheten och de där läbbiga muterade människorna som vrålade hela nätterna. Jag gillade inte "Zombieland" heller, där det var tomt på folk och fullt med läbbiga grejer. Jag minns inte så mycket från "28 days later", men jag minns att det var blodtörstiga folk där, samt massa ödslighet.
Så jag kom fram till att om någon skulle vilja göra mitt liv till ett rent helvete så skulle det vara i en film där jag är lämnad helt ensam. Mobilen kan fungera, men ingen svarar. Ingen människa så långt ögat och bilen kan nå. Sambo, sonen och hela familjen är borta.
Hu. Då skulle jag vara rädd.
4 kommentarer:
I am legend va en drittfilm!!
Æg vart så redd!! Vi va på hytta t sambo på ei øy utenfor Stavanger. Å vi sov på madrassa i stua. Å medt på natta så trudd æg at et sånt mutert menneske kom springende inn verandadøra mot mæg. Heldivis va d mareritt, men d va så virkeli at æg vart dårli av d. Va livredd læng etterpå å.
E IKKE nå fan av skrekkfilm æg nei. Twilight derimot... ;)
Anti Christ. Den är precis så. De är ute mitt i ingenstans och allt går åt helvete.
Beckymams: Fy fader. Jeg klarer fortsatt ikke å tenke på den, før då blir jeg skremt og får ikke sove om natten.
Caroline: Usch, den ska jag inte se.
Jag får rysningar bara jag läser ditt inlägg, kan verkligen inte med skräckfilmer, inte ens med att höra filmmusiken när jag är ensam haha
Kram Gunilla i Singapore
Skicka en kommentar