Ledig

Så händelserik min blog är. Egentligen. Jag fick rådet att skriva mer upplyftande saker och jag ska iallafall försöka...
...
Där fick jag skrivkramp och hjärnstillestånd. Jag tappar ord och minnen som aldrig förr. Har jag blivit gammal eller har jag rent ut sagt supit bort alla hjärnceller? Jag borde börja tänka lite, kanske sudoku hjälper? Äh, jag blir bara förbannad när det inte fungerar. "Logiskt tänkande är något man inte manövrerar förrän man närmar sig de stora 30" sade mor en gång. Jag är lite rädd för att det aldrig ska fungera för mig. Jag är inte precis känd för att ha hög IQ.

På lördag kommer min älskling tillsammans med norrbaggarna. Då ska vi dricka Tuborg på flaska och umgås gränser emellan. Jag har bjudit tre av mina vänner, men det kommer bara två. Tur att någon ville komma iallafall. Jag ska stå med en öl i ena handen och kameran i den andra. Fotografier är ovärdeligt för mig. Finns det något roligare än att dage efter gå igenom vad man gjorde dagen innan inte bara med minnet utan med ögonen också? Varsamt klistra in korten i ett album och titta på dem tills albumet rasar sönder.

Dagens låt: Long lost penpal med Hello Saferide.

Jag blir blöt i ögonen varje gång de sjunger "and I still need a friend". Tänk hur mer romantiskt det var när man fick skriva sina brev för hand. Det tog så mycket längre tid. Dagens e-mail och SMS kan bli så opersonliga ibland. Det går att nå folk jämt. Man väntar inte på att posten ska komma på måndag morgon, utan sätter sig vid datorn och får ett e-mail blandat med spam från USA när som helst på dygnet.

Vilket kaos det var hemma hos mig idag förresten. Jag bestämde mig för att sätta ut en annons om att jag ville hyra ut lägenheten och jag tror det har ringt 25 personer hittills. Fyra av dem har iallafall skrivit på intresselistan och ett par ville ha den på en gång. Jag hoppas hoppas hoppas att ingen i internkön vill ha den så vi slipper tre månaders hyra. Det går inte. Då faller jag ihop.

"Begäret förstorar det man önskar" - Fredrich Nietzche

Nu är det sådär händelserikt igen. Vem vill läsa min blog egentligen? Än så länge har jag inte fått varken bu eller bä. Tänk om det inte är någon som läst den än. Ve och fasa!