Nu har Aftonbladet skrivit ännu mer om fågelinfluensan. Jag som härstammar från en hypokondrikerfamilj med dödsångest sitter just nu och jublar. Inte. Hur ska jag nu kunna gå ut i friska luften när jag vet att det är en luftburen smitta? Det går inte riktigt att slappna av när man vet att det är värre än HIV.
Idag kom det fler och såg på min lägenhet. De flesta ville ha den med en gång, och de ville även hjälpa mig bli av med den så fort som möjligt. Snälla folk. Det skulle underlätta så himla mycket om vi slapp fråga internkön. Varför göra det svårare för en hyresgäst att flytta och när det finns folk som sover i bilar och har separerat och vill flytta så fort som möjligt, varför inte hjälpa dem så att hyresvärden kan få ett bättre rykte i denna stad? De tjänar ju inget extra på att hålla oss så länge som möjligt. En sten i magen att hålla på.
Om det skulle vara någon som vill se vår lägenhet i Oslo så kan ni gå in på den här länken. Den soffan som står i vardagsrummet är dock fruktansvärt ful, men det är ju inget vi behöver oroa oss för. Den är ju tom när vi kommer. Haha! Suck, jag har så torr humor.
Pratade med mor idag. Hon var inte arg på mig att jag skulle flytta, hon tyckte bara att det var tråkigt. Skönt att höra. Jag som trodde att hon gick runt och var arg på mig. Men alla tänker ju inte på mig hela tiden, det är väl bara jag som är så självupptagen att jag tror det. Man oroar sig så mycket över hur folk uppfattar en, men alla människor tänker väl så, att de inte har tid att tänka på någon annan än sig själv och sina beteenden. Oh! Den store Karolina har talat! <----- ironi
Drömde om mitt ex Matias i natt igen. Jag drömde att han hade en jättestor mage, ungefär som om han var gravid, men han var bara tjock. Var tvungen att skicka honom ett SMS och fråga hur det var med honom. Han svarade att han pluggar till läkare som vanligt, men att han hade fått ryggskott. I vår ålder? Han måste ha tränat för mycket. När det tog slut mellan oss efter nästan tre år så började han träna som en tok fick jag höra. Det är ju ett sätt att bearbeta sorgen. Antingen skulle jag också göra det, eller mera troligt äta tills jag sprack. Jag saknar honom lite. Han var ju min första kärlek. När mor fick träffa min nuvarande - Thomas - så sade hon på en gång att han var lite lik Matias, fast Thomas var blond och ljus och Matias var brunhårig och mörk. Jag kanske har någon slags röd tråd genom alla mina förälskelser?
Dagens låt: Push It med Salt'n Pepa.
Lyssnade på den dagar i sträck när jag fick höra den för första gången för många år sedan. It brings back many memories.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar