Första försöket

Fac Ut Vivas.
Skaffa ett liv.

Jag håller på. Jag försöker. Har i nästan tre år hackat mig fram på Helgon och öst ur mig allt i den dagboken. En pretetiös, illa skriven lista på vad jag hatar med mig själv. Vad jag vill göra med mitt liv. Vad jag vill ta bort, glömma.
Är det dags att börja om på nytt då? Ny dagbok, nytt liv.
Så säger jag visserligen alltid. Nu ska jag börja om, sedan tar det två veckor eller mindre och så är jag tillbaka i samma spår igen.

Idag ska jag åka till Norge med folk som jag egentligen inte känner. Turligt nog (om man får vara så elak) så är det bara bilfärden dit och hem som jag ska umgås med dem, och kanske på festen hemma hos Vidar & Lillian. Jag vet inte vad jag ska säga. Det blir så patetiskt när jag ska försöka bryta isen med att berätta något som jag tycker är roligt. Min humor är ganska egen så folk brukar bara skaka på huvudet när jag sitter och skrattar så jag gråter.
På söndag ska jag och Thomas åka till Oslo och se på en lägenhet. Jag hoppas vi får den, för den var billig för att vara så stor (!) och då kan vi flytta på en gång. Sedan hoppas jag att vår lägenhet här i Örebro blir uthyrd fort så att jag verkligen kan börja om med mitt liv.

Oj. Denna dagbok blev inte alls lik den på Helgon. Dags att byta stil? Jag gillade visserligen mina euforismer och allt vad det nu heter. Om det är ok så kanske jag kan blanda? Ibland tankar, ibland omskrivningar.

Dags att bli mystisk. Jag vill ju verka klok och häftig. Det har jag väl önskat hela mitt liv.

"Det enda jag tar med mig är mina dagböcker, mina fotografier och ett svagt minne av en svag människa som jag en gång var. Dagböckerna och fotografierna är till för att jag ska kunna påminna mig själv om vilken hemsk och fruktansvärd människa jag var, och aldrig bli så igen. Ska jag byta namn? " - Helgondagbok 2006-02-08

Nu ska jag lämna Örebro och fokusera på att skaffa ett jobb och en lägenhet. Utan min mors tillåtelse. Hon kommer väl aldrig mer pratat med mig för att jag flyttar tillbaka till Norge. Skönt.