Jag har fått äran att gå en grundkurs i försäkring genom jobbet som betalar för hela kalaset. I gengäld får de en nöjd arbetare med mer i ryggsäcken. Tyvärr har jag inte så god tid på mig, men det är ju "bara" 250 (tvåhundrafuckingsfemtio!) sidor som jag ska få in i skallen på två veckor.
Det kommer säkert att ordna sig på något sätt, för det säger alla till mig när jag berättar om mina problem (vilket jag kanske gör för ofta). Vanligtvis ordnar det sig, även om jag kanske inte behöver svettas över det, eller så svettas jag alltför mycket.
Men denna gången är jag verkligen orolig. Någon kanske skulle säga att jag borde resa mig från bloggandet och sätta igång och läsa. Det finns en gräns för hur mycket man kan studera under en dag, verkar det som. Jag har läst ungefär hela dagen, till och med på jobbet. Nu går ögonen i kors när jag öppnar boken, och jag kommer nog svimma mot sängen efter att jag har borstat tänderna.
Men jag är orolig ändå. Jag har ingen studieteknik och måste erkänna att jag verkar ha både lägre IQ och vett, då det verkar som om ingenting fastnat.
Jag måste använda oroligheten så att det omformas till studieverksamhet.
Men hur? Jag känner mig själv, och vet att jag inte är kapabel till sådana saker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar