fredag 29 januari 2010

No money mo' problem


Där var arbetsvecka nummer ett förbi. Swoosh sade det, och jag sitter nu här, fredagkvällstrött som en gnu med grus i ögonen. Det är en helt annan trötthet som smyger sig på under kvällarna. Jag är inte van att sitta drygt sju timmar framför en dataskärm och koncentrera mig till det yttersta för att fakturor och följebrev ska komma till rätt kund. Jag är inte van att åka buss ensam på morgnarna. Jag är inte van att gå på toaletten själv. Det är en lyx jag lätt kan vänja mig vid, men vet att det bara håller tills jag kommer hem, sedan måste jag tänka på mig själv i andra hand igen.
Jag hade sett fram emot löningsdag, för då brukar vi betala massa räkningar som bara legat och skräpat i en hög, men eftersom NAV inte klarar av att betala ut den summan dem ska den dagen det ska ut, så blir det gråt på bussen och sparkar i snöhögarna. Jag är evinnerligt trött på att aldrig ha tillräckligt med pengar. Om något extra måste köpas så blir det ännu mer minus i kassan. Jag kunde inte undvara att handla lite nya kläder till jobbet, för om jag inte hade gjort det, så hade jag varit tvungen att springa runt i t-shirts och gamla noppriga, trasiga tröjor på det nya jobbet, och jag tror inte det hade uppskattats. Det var en väl använd investering som många kanske tycker var onödig.
Idag hatade jag folk som satt på restaurang och glufsade i sig mat de inte behövt lagat, och heller inte behövt diska tallrikarna, medan jag använde min krona som jag hittade på trottoaren för att betala bussbiljetten så att jag kunde komma hem utan att behöva gå en mil. Jag svor åt alla de som hade överfulla matkassar, medan jag och sambo stod och räknade ut hur mycket pasta och blomkål vi kan köpa för 30 kr. Sedan svor jag åt mig själv, för att jag inte kan förstå hur viktigt det är att ha en fast inkomst. Jag tar hela tiden fel val i livet och därmed får alla runt mig straffas för det. Jag förstår inte att jag inte lär mig. Ska jag behöva bli utkastad på gatan för att äntligen förstå?
Som jag hörde på tv en kväll: "Pushing thirty and still being broke is not sexy".

2 kommentarer:

Anonym sa...

Va skönt att den första veckan har gått bra. Jag vet vilken omställning det är att börja jobba efter mammaledigheten.

Tråkigt att ni har dåligt med pengar. Jag vet även hur de är och de är ju så tråkigt att inte kunna unna sig någonting, inte stoppa vad man vill i korgen när man handlar och alltid oroa sig för oväntade utgifter. Hoppas verkligen att de löser sig snart.

Och tack för dina fina ord inne hos mig kära vän!

Kram

Beckymams sa...

HEi hei!

Hvor jobber du hen? Godt å komme seg ut blant folk igjen kan æg tenk mæg :)

Starte på jobb på mandag æg å, å sjøl om vi å e blakk som fanten, så har æg innvilga mæg hårklipp å farging t frisør (aldri farga håre t frisør før!!), å ei ny bukse å en tunika. Så ja, den prioriteringa forstår æg godt, sjøl om æg har dåli samvittihet for den sjøl å.

Håpe NAV for somla sæg t å betal ut rett beløp snart da! =)

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails