TGIF

Thank God it´s Friday!
Inte för att jag har haft en jobbig arbetsvecka, det har jag inte, men nu börjar folk vakna ur sin jobbkoma och har energi och tid att umgås. Synd bara att jag sitter med lika många vänner nu som jag gjorde när jag flyttade till Norge för fyra år sedan. Ett arbetsliv fullt med vikariat ger dig inte direkt några BFF (best friends forever) som det så fint heter. När jag äntligen hittar ett jobb där det finns folk som faktiskt kan tänka sig att bli vän med mig, ja då går jag och blir sjukskriven och ser hur alla knyter kontakter, har fester, lägger upp bilder på Facebook och har det jävligt kul. Utan mig. Det är ingen som vill umgås med en gravid kvinna som inte kan stå upp i mer än två minuter utan att få andnöd och måste sätta sig ned.

Jag hoppas att barselgruppen innehåller några fina damer som jag kan spendera tiden med. I Norge kallas det för barseltid, den tiden efter förlossningen som man behöver för att komma ifatt igen. Då ordnas det grupper med mödrar som födde ungefär samtidigt som dig, så ni kan sitta och jämföra bajs och prata spy. Oh, jag kan knappt vänta.

Nu ska gravida, tråkiga, självupptagna jag ta en promenad i snön. Hoppas att jag inte snubblar på isen bara, varför ploga bort överflödig snö när man bara kan strö tio lager med sand över skiten?