torsdag 22 februari 2007

Hit and run

Jag såg precis en dokumentär på TV Norge om föräldrar som agar sina barn. "I smack and I´m proud" hette den. Fem familjer i England berättar om hur bra det är att diciplinera sina barn med lite smisk när de har varit olydiga.
Jag blev så frustrerad och arg att jag inte klarade av att sitta still i soffan. Vad är de för slags föräldrar som inte klarar av att diciplinera sina barn utan att behöva använda våld? De har inte rätten att slå sina barn.

En mor satt vid köksbordet när hennes tre barn gjorde läxan och smiskade dem med en stekspade när de var "olydiga" - dvs när de inte koncentrerade sig på läxan, utan på något annat. Hennes äldsta dotter som hade fått barn berättade hur illa hon tyckte om sin mor när hon själv fick smisk, men att hon sedan lärde sig att det gjorde henne till en bättre människa, så hon överförde det till sina barn. Smisk smisk.
Jeez.

En annan mor berättade att hon hade blivit slagen några gånger när hon var ung, av hennes militärfar. Hon rosade honom och sade att hon hade blivit en fin och lydig flicka tack vare aga. Sekunden senare berättar hon att hon suttit i fängelse i sex månader för väpnat rån, våld och något annat som säkerligen hade med hennes ilska att göra. Fin och lydig? Skulle inte tro det. "Jag var tvungen att få ur det på något sätt."

Jag förstår inte. Hur kan man sitta och säga att man älskar sina barn och sedan sekunden senare slå dem för att de leker som barn gör.
Jag blir så arg att jag inte kan tänka eller skriva rätt.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Min mor slog mig när jag var liten, det har jag fortfarande inte förlåtit henne för... jag är 35 nu.

Mina barn (har 2 st) ska aldrig behöva stå ut med den förnedringen.

- Micke S

Fröken K sa...

helt rätt! go micke.

Anonym sa...

Det är rätt sjukt hur folk resonerar kring aga i t.ex. England o Australien. Det var en av de saker jag diskuterade allra mest med mina "föräldrar" i Australien. Man pratade om att förbjuda aga med "tillhyggen" i lagen. Man skulle fortfarande kunna slå med bara handen. Detta upprörde dock mina "föräldrar" mycket som ansåg att ingen skulle tala om för dem hur de skulle uppfostra sina barn.
De smiskade min lillasyster med en träslev när hon varit riktigt olydig. Riktig olydig betydde oftast att hon inte ville gå till skolan. O det för att hon blev mobbad. Jag tror egentligen att de bara kände sig frustrerade och maktlösa och inte visste vad de skulle göra. Men på inget sätt blev det bättre av agan och det slutade alltid med att min syster fick vara hemma iaf.

Fröken K sa...

c - vilket sätt att lösa problem. men det är säkert inte lätt att vara förälder.

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails