Bergochdalbana

Upp som en sol, ned som en pannkaka. Sedan upp igen. Jag kan inte tro det. Har det verkligen löst sig? Om jag nyper mig i armen är jag rädd att vakna upp på en soptipp som en fluga, så jag väljer att inte göra det. Efter otaliga telefonsamtal med facket fick jag beskedet att jag hade blivit återintagen. De kan inte säga först ja och sedan nej. Så jag nästlade mig tillbaka där. Då dröjer det väl två veckor till innan jag får besked om utbetalning. Och då har jag flyttat.
Jag ringde min älskling och berättade hur det hade gått. Han blev arg för att vi inte hade råd att betala depositionen till lägenheten, eftersom vi hade planerat att det skulle komma pengar imorgon. Så vi skällde på varandra för allt och inget. För någon timme sedan ringde jag till min käre far och sade som det var och om han hade någon lösning överhuvudtaget på vårt problem. Eftersom min far alltid ställer upp så fick vi låna pengar till det vi behövde. Så nu är även det problemet löst. Det är så skönt att jag skulle kunna gråta - men av lycka denna gång. Jag ringde tillbaka till min arga älskling och berättade för honom att det hade löst sig. Han hade varit och köpt en serietidning för att bli på bättre humör, och lät faktiskt lite gladare när jag berättade vad far hade sagt. Nu är det bara problemet som uppstod i helgen kvar sade han. Ja, det är bara du som kan lösa problemet sade jag då. Det är ju helt upp till honom. Han lovade iallafall att det aldrig mer skulle hända. Jag ska försöka lita på honom.

Mahjong är beroendeframkallande. Precis som Sudoku.

Satt och filosoferade varför jag skaffade mig en blog. Jag kom inte fram till något riktigt vettigt svar. Vem vill egentligen veta vad jag gör om dagarna och vad jag tänker? Det finns nog tillräckligt med tråkiga bloggar, varför läsa min? Jag tror nog mest på svaret som jag tänkte ut mitt under diskningen. Det är lite terapi för mig, även om jag inte skriver om mina fobier och känslor lika mycket som jag skriver om hur lite pengar jag har. Jag kan alltid gå tillbaka och roas av mig själv. Andra kanske också roar sig med min mediokra blog och läser den för att den är rolig. Haha. Jag är kanske lite rolig ändå.

Dagens låt: Lift Me med Madrugada och Ane Brun.

Jag vill ha dem som bror och syster, sjungandes i köket när de lagar regnbåge med potatis och rödromsås. Jag skulle sitta med mitt glas vita vin och bara lyssna. Gunga med i musiken. Vara tryggast i världen.