Det är ganska självförtroende-dödande att publicera ett fotografi på min vackra syster för att sedan publicera ett fotografi på mig själv. Men eftersom jag lovat dyrt och hederligt att alltid ha ett fotografi med varje inlägg så får jag väl döda lite fröken K-ego då.
Jag har nu under kvällen suttit och surfat runt på fotobloggar för inspiration. Det verkar som om de flesta av dem tar sina egna porträtt, alltså självporträtt. De poserar friskt med vackra kläder och verkar som om de är både utbildade frisörer och makeup-artister vid sidan av sådär.
Jag äger ett stativ, jag fick det i julklapp förra året. Det har inte stått orört, men jag måste nog damma av det om jag ska använda det nu.
Saken är den att jag inte känner mig speciellt bekväm framför kameran. Jag vill så gärna ha vackra fotografier på mig själv, så som jag har på min son, mina systrar och min svägerska. Men när jag sätter kameran på stativet, så ser jag nästan ut som ett stativ. Jag blir stel och vet inte hur jag ska stå för att få fram mina bästa sidor. Dessutom har jag ingen fjärrkontroll, så fokus blir ibland, med jämna mellanrum, ofta, jämt... väldigt suddigt. (Måste införskaffas, efter reflexskärmen förstås.)
Tillsammans med sminkkursen vill jag också ha en fotokurs och en "hurmantarfinaochroligasjälvporträtt"-kurs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar