söndag 30 januari 2011

Pajuniform


Imorgon åker jag till fjällen med jobbet, och kommer tillbaka på onsdag. Det betyder att jag ska sova två hela nätter utan min son bredvid mig. Det har jag aldrig gjort förut. Jag har varit borta från honom i ett dygn, men aldrig mer än det. Vi får se hur det går. Jag tvivlar inte på att min sambo och min son kommer ha två dagar fulla med skoj och mys, det är mina dagar jag tänker på. Hur ska det gå när jag inte får pussa mitt hjärtegull godnatt?

Fotografiet ovan visar hur otroligt chic jag var när jag bakade skogsbärspaj tidigare idag. Pajen blev jättegod, och jag fick nog kanske 300 dåliga bilder på mig själv, där jag stod och krystade i vardagsrummet. Detta är nog den enda där man inte ser antingen dubbelhakan, putmagen eller diverse daller. Att jag sedan ser väldigt märklig ut måste bero på att det är svårt att försöka vara lite småsnygg när det enda man tänker på är inställningarna på kameran.

On demand


Här kommer vår nya TV-bänk som jag skrivit om tidigare. Den håller alla våra serier på plats, tillsammans med sonens alla Pippi-filmer.
Några timmar innan bilden togs, så dammsög jag. Jag är noga med dammsugningen och klagar på sambo när han har missat. Smulorna som ligger under bänken har jag inte missat, det har kommit dit efteråt. Jag lovar.

lördag 29 januari 2011

Självporträtt


Det är ganska självförtroende-dödande att publicera ett fotografi på min vackra syster för att sedan publicera ett fotografi på mig själv. Men eftersom jag lovat dyrt och hederligt att alltid ha ett fotografi med varje inlägg så får jag väl döda lite fröken K-ego då.
Jag har nu under kvällen suttit och surfat runt på fotobloggar för inspiration. Det verkar som om de flesta av dem tar sina egna porträtt, alltså självporträtt. De poserar friskt med vackra kläder och verkar som om de är både utbildade frisörer och makeup-artister vid sidan av sådär.
Jag äger ett stativ, jag fick det i julklapp förra året. Det har inte stått orört, men jag måste nog damma av det om jag ska använda det nu.
Saken är den att jag inte känner mig speciellt bekväm framför kameran. Jag vill så gärna ha vackra fotografier på mig själv, så som jag har på min son, mina systrar och min svägerska. Men när jag sätter kameran på stativet, så ser jag nästan ut som ett stativ. Jag blir stel och vet inte hur jag ska stå för att få fram mina bästa sidor. Dessutom har jag ingen fjärrkontroll, så fokus blir ibland, med jämna mellanrum, ofta, jämt... väldigt suddigt. (Måste införskaffas, efter reflexskärmen förstås.)

Tillsammans med sminkkursen vill jag också ha en fotokurs och en "hurmantarfinaochroligasjälvporträtt"-kurs.

Hurra hurra


Grattis på 19-årsdagen kära syster. Hoppas du får en riktigt fin dag.

Make-it


Det är trevligt att få sminka sig lite efter sjukdomar. Jag är helt värdelös på att sminka mig, jag kan inte framhäva mina vackrare sidor eller dölja mina skavanker. Jag bara klafsar på det jag har i sminkväskan och hoppas på att ingen ska tro att jag verkligen tycker att jag är snygg.
Det enda jag egentligen gör på morgnarna är att ta på mig mascara. Det har jag gjort nästan varje dag sedan jag började med smink i sjunde klass. Då var jag 14 år gammal. För att vara ärlig så är det alltså 14 år sedan. Man skulle kunna tro att jag borde vara något av en expert på att lägga mascara, men varje gång jag har applicerat (oj, vilket tjusigt sminkord) färdigt så måste jag ta fram tops och ta bort allt som jag har målat utanför.

Det går åt mycket tops i detta hus. Så för att reducera mina tops-kostnader önskar jag mig en sminkkurs i födelsedagspresent.

fredag 28 januari 2011

Koppla bort


Jag ber om ursäkt för mina kassa uppdateringar. Jag har absolut inga fotografier att dela med mig av, och det blir inte bättre för att jag är sjuk och inte kan gå ut i solen och skaffa mig några nya bilder på minneskortet. Just nu känner jag mig ganska lös. Orkeslös, viljelös, fotolös och frisklös. För att inte tala om kreativiteten. Den är lös den.

torsdag 27 januari 2011

Fac ut vivas


Idag har jag tänkt på döden. Hur personlig kan man egentligen vara i en blogg utan att det går ut över de närmaste. Vad är okej att berätta och vad ska man hålla för sig själv. Jag lämnar gärna ut mig själv, men när det kommer till vänner och familj känner jag ett visst sting när jag till exempel lägger upp bilder. Vill de verkligen ligga på internet för all evighet.
Anledningen till detta fundersamma kalas är min mormors bror, som somnade stilla in idag. Personalen hade bytt kläder på honom, och gått ifrån honom en stund. När de senare kom tillbaka låg han och log i sin säng. Och så dog han.
Han har levt ett långt liv, inga barn, och frun dog för många år sedan. Han var ofta och hälsade på oss när vi hade kalas och festligheter med släkten, och när jag var liten så brukade jag åka dit innan jul för att klä julgranen med alla fina julkulor som han hade. När jag hälsade på honom i hans sommarstuga så fick jag alltid läsk att dricka, ur fina glas. Han luktade gammal, tobak och trygghet.
Jag grät lite i smyg idag, för min mormors bror. Jag hade egentligen inga tårar att ge honom, men när jag tänkte på mormor och hur glad hon nu måste ha blivit när han äntligen kommit för att stanna, så kunde jag inte låta bli att gråta några glädjetårar blandat med små sorgtårar.

Läsare


Jag har upptäckt att det är hela sex (6) personer som prenumererar på min blogg via Bloglovin. Det är ju helt fantastiskt!Detta höjde mitt ego med hela 2 procent.
Sex personer i hela världen är måttligt intresserade av att veta vad jag skriver om, att de tar sig besväret att lägga till min blogg bland alla andra fina bloggar.

Men vem är ni, och gör jag ett tillräckligt bra jobb för att hålla er kvar som läsare?

onsdag 26 januari 2011

Barnkalas 2.0


Snart fyller min son två år. Då är det dags för kalas.
Förra året hade vi tårta, bullar och kakor. Min sambo var pappaledig (läs: arbetslös för vi hade inget dagis och han kunde inte tacka ja till jobb) och hade lite tid att förbereda.
Detta år jobbar vi bägge två. Häromdagen, när jag stod och kopierade kvantum med papper på jobbet, så kom jag på att det är mindre än en månad till kalaset. Jag fick en lätt dos av panik, för det ska ju förberedas så mycket. Bakas, städas, folk ska bjudas in (annars blir det ett tråkigt kalas), presenter ska köpas. Det är bäst att jag börjar nu.

Är det någon som har bra tips på vad man kan bjuda på till barn och vuxna när en tvååring har kalas? Märk väl att det är ytterst få sittplatser, och där matsalsbordet en gång stod finns det en säng.


Kanelbullar är en klassiker, men de ser ju så tråkiga ut. Eller hur?

söndag 23 januari 2011

Kalles kusin


Ibland har man tur.
Idag fick jag veta att jag vunnit en tävling hos Full fart med två barn, så snart kommer det fina saker hem till mig.
När jag surfade runt bland gratissaker såg jag på internet att det var en i Oslo som ville bli av med sin TV-bänk så han hade ställt ut den mitt i Oslo. Min sambo åkte och hämtade den, och nu har vi en jättefin TV-bänk att lägga alla våra DVD-filmer i.
När jag städade lite så hittade jag massor av gamla hemtentor och uppsatser från gymnasiet. Då hittade jag en uppsats som jag har efterlyst. Den vann jag nämligen ett pris med, men jag hittade den aldrig på internet.
Nu har jag läst den, och så himla bra var den inte. Men det var skoj att äntligen få läsa den igen.


Så idag känner jag mig som Alexander Lukas, ni vet. Kalle Ankas tursamma kusin.

Puss, kära systrar


Tiden går fort. Det känns som om det inte var längesedan jag tvingade mina kära systrar att pussas framför kameran.
Vänta nu, det var ju bara ett år sedan.
I brist på andra bilder så rebloggar jag fotografier som är tagna för länge sedan.


fredag 21 januari 2011

Illa


Fröken K är sjuk. Planerna för helgen gick rätt i dass, bokstavligt talat. Vi hörs när jag kan äta igen.

onsdag 19 januari 2011

Blogglös


När jag inte har något speciellt att blogga om så gillar jag inte att blogga bara för att blogga. Det är därför det kan vara gapande tomt av nya inlägg ibland. Det jag heller inte har mycket av nuförtiden är fotografier. När jag är både inspirationslös och fotografilös så blir det blogglösa inlägg.
Som detta.

onsdag 12 januari 2011

Björn Borg är inne


Sommar!
(Visst ser det ut som en reklambild?)

15 oxveckor till påsk


Jag längtar efter sommar. Långa soliga dagar, fotografering även före eller efter jobbet och värmen. Då kan mitt hår sluta vara elektriskt och jag slipper ha lika torr hud som sandpapper.

tisdag 11 januari 2011

Rom och Paris

Den här såg jag i går.



Och den här såg jag i förrgår.



Jag har Audrey Hepburn-vecka.

söndag 9 januari 2011

Naturligt ljus


Jag hade planerat att inte göra mycket alls i helgen, men så kom sambos ena gravida syster på besök, så då var vi ju tvungna (på ett bra sätt) att åka och hälsa på. I dagarna två.
Eftersom det blir ganska mörkt väldigt fort så hade jag otroliga problem med att få fina bilder. Jag hade på högsta ISO:n (1800), största bländare (f1,8) och hade alla lampor tända. Ändå så blev nästan alla bilder lite suddiga. Jag vill helst inte använda blixt, för det stör dem som blir fotograferade. Meningen är ju att jag ska kunna fånga barn i lek, vuxna som samtalar över en kopp kaffe i varsin fåtölj.
Min fråga är då: Vad ska jag göra mer för att få skarpare bilder? Tyvärr har jag inte råd att köpa en ny kamera eller bättre objektiv just nu. Alla som kan hjälpa mig får en puss i påsk. Hihi.


Bilden föreställer matbordet som det såg ut efter att tio personer hade mumsat på både grönsakssoppa och supergoda pannkakor stekta av ingen annan än fröken K.

lördag 8 januari 2011

Funny Face



Denna film såg jag för några dagar sedan. Vilka intriger, vilken humor, vilka klänningar. Och vilka fotografier!
Se den!

onsdag 5 januari 2011

Ensam


Idag fick jag ett glatt besked på jobbet, ett besked som jag har lust att dela med mina vänner, även om man ska vara försiktig med att skryta om bravader eller vad det nu än måtte vara. Mitt i all dämpad glädjeyra insåg jag att jag inte har någon att dela det med. Jag ringde sambo strax efteråt, och på vägen hem från jobbet ringde jag mor och sedan far för att berätta den lilla nyheten.
Nyheten är inte det som är mest viktigt i detta inlägg, det som är viktigt är att vänner inte växer på träd. På mitt träd är det mäkta glest, och jag tror att de flesta löv fallit av, om inte alla. Inte heller växer det något av de frön jag planterat för att gro nya vänner. Jag har haft otaliga konversationer med min sambo om huruvida man ska bete sig för att få vänner, för det sättet jag rör mig på fungerar i alla fall inte.

Jag vill bara ha någon att ringa, utan att behöva ha något att säga och utan att behöva känna att jag stör. Jag vill få sms och samtal från folk som jag tycker extra mycket om. Jag vill fika, gå på bio, resa och skratta med mina vänner.

Jag har blivit en av de vuxna människor som inga vänner har.

Tävling hos Sofia Händén


Var med och tävla du också hos Sofia Händén. Hon lottar ut en hårdvårdsprodukt som är en lätt fixerande paljettcoctail för glittrande glans, det är ungefär som en hårspray.

tisdag 4 januari 2011

Året 2010 (igen)

Jag lånar en lista av Anna Ritar, i brist på annat att göra.

Vad gjorde du 2010 som du aldrig gjort förr?
Jag fotograferade ett sminkuppdrag och fick god thaimat som tack för hjälpen.



Höll du några av dina nyårslöften? Jag hade inga nyårslöften, för jag kan inte hålla dem.
Fick några av dina vänner barn? Nej.
Vilka länder besökte du? Sverige (bor i Norge).
Vad skulle du vilja ha 2011 som du saknade 2010? Semester, lite mer pengar att röra mig med och några vänner i min närvaro.
Vilket datum 2010 kommer du att minnas, och varför? 25 januari, för det var dagen jag började på mitt nuvarande jobb.
Vart tog det mesta av dina pengar vägen? Räkningar, räkningar, räkningar.
Vad var din största framgång 2010? Fast jobb.
Vad önskar du att du gjort mera av? Tränat, men det är inget nytt.
Vad önskar du att du gjort mindre av? Irriterat mig på dum dagmamma.
Största misstaget? Minns inget, har jag gjort något misstag så har jag förträngt det.
Har du varit sjuk eller skadat dig? Jag har varit mycket sjuk, men bara vanliga sjukdomar.
Bästa köpet? Alla DVD-boxar som vi plöjt genom.
Gjorde någonting dig riktigt glad? Ja, fast plats på dagis och fast jobb.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010? Maybelline i Hofteholder med Volbeat.
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Gladare, tror jag.
Blev du kär i år? Ja, i min sambo. Igen.
Största musikaliska upptäckten? Hurts.



Vilka festivaler besökte du? Inga, har inte varit på festival på många år.
Vad gjorde du på din födelsedag? Spenderade förmiddagen på landet och eftermiddagen i varm bil på väg hem igen.
Bästa filmen? Inception
Hur skulle du beskriva din stil år? En klar förbättring på förra året, lite mer stil, och lite mer svart.
Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? En semester hade suttit fint.
Favoritprogram på TV? Medium.


Något du önskade dig och fick? Jag ville sova hela nätter, det fick jag. Ibland.
Vem saknade du? Mina systrar och mina två stockholmsvänner.
En värdefull läxa du lärt dig i år? Om du har ont i halsen i mer än två veckor, gå till doktorn!

Vattkoppor = napp


Ibland får man till vackra bilder utan att man egentligen tänkt över hur man ställt in kameran. Jag går mer på känsla än på vad som är rätt och fel när jag fotograferar min son, det är så svårt att fånga honom på bild.
Men för mig så är han den vackraste på denna jord!

måndag 3 januari 2011

Vem vill se en orkidé?


Sonen är hemma med vattkoppor. Jag är hemma och ser till så att han överlever dagarna. Han sover, äter och skiter. Jag hänger med. När dagen börjar närma sig sitt slut så har jag så mycket ångest i kroppen som vill komma ut att jag bara måste gå och tvätta massa kläder. Träningscentren är fulla med människor som bara måste börja 2011 med ett träningspass. Jag skiter i det, och sitter i stället framför datorn och knarkar fotobloggar. Då inser jag att jag suger! Det finns så många människor som tar så mycket finare bilder än mig. De är så otroligt kreativa, och får fotouppdrag, priser och miljontals bloggbesökare.
Jag blir dunderlycklig varje gång någon kommenterar i min blogg, och om det är en kommentar om ett fotografi jag tagit så svävar jag på moln. Lagom tills jag inser att jag suger pung igen.
När ska min vändpunkt vara? När jag får nog och lägger ner hela bloggen, eller när jag slutar vara så självdestruktiv och slutar klaga så jävla mycket?


Vem vill se en orkidé när man kan läsa om dagens outfit fotat i någon cool vinkel? Vem vill läsa om vattkoppor när man kan få tips på goda maträtter som är smakfullt fotograferat? Vem vill höra på ångest och gråt när man kan titta på färgglada fotografier?

lördag 1 januari 2011

Bättre sent än aldrig


Alternativ nummer två på julkort för 2010. Detta exempel fick avslag, och en sötare version blev skickad. Förra året kan ses här.

Kändistätt och otrohetsaffär på jobbet


Två nya totalt meningslösa drömmar finns nu att läsa. Jag är glad att jag drömmer, annars skulle jag nog vara sjuk i huvudet.

Vad drömmer ni om?

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails